Our enemies in blue

Tänkte bara lägga upp denna lilla faktaruta hämtad från GT:

5 FEBRUARI Sydsvenskan avslöjar att en film där kravallpoliser fäller rasistiska uttalanden spelats upp i Malmö tingsrätt. Poliserna kallar ungdomar i Rosengård för ”blattajävlar” och ”den lille apajäveln”. Polismästaren i Malmö, Ulf Sempert, är chockerad och ber om ursäkt.

6 FEBRUARI Ulf Sempert anmäler sig själv, sedan det kommit fram att han känt till videon i veckor. De tre polismännen på filmen blir omplacerade. Åklagaren lägger ner förundersökningen mot dem. Rikspolischefen och justitieministern fördömer uttalandena.

7 FEBRUARI Det avslöjas att deltagare har använt fiktiva namn som ”Neger Niggersson” och ”Oskar Neger” vid en polisutbildning i Malmö. Händelsen utreddes aldrig. Rikspolischefen beslutar att en oberoende utredare ska granska händelserna inom Skånepolisen.

8 FEBRUARI Den färgade polisen Samuel avslöjar i GT att han blivit kallad ”neger” av sin egen chef. Jurister kräver att fallet utreds. Skånepolisen JO-anmäls för tjänstefel för hanteringen av internutbildningen. Polisen i Västra götaland går ut och berättar om nakenbilderna och strippan

Bra jobbat grisajävlar. Som belöning får ni en bild på en banderoll tillägnad er.
Jo, förresten, en liten försynt fråga: Är någon VERKLIGEN förvånad och förskräckt? Jaså? I så fall måste jag skriva något jag väääldigt sällan skriver: LOL!!!





SAC Syndikalisterna: Nazister försökte mörda fackligt aktiva och deras barn

Nedan följer ett pressmeddelande från SAC.

1999 mördade nazister syndikalisten Björn Söderberg. Nu har de försökt igen. Två syndikalister från Stockholm – den ene tidigare styrelseledamot i fackföreningen Stockholms LS – och deras snart treåriga dotter tvingades klättra ut från sin balkongen på tredje våningen när nazister satte eld på deras lägenhet.

Fackföreningsmedlemmarna har innan händelsen varit uthängda på den öppet nazistiska sidan Info-14. Nazisterna bakom Info-14 är samma personer som årligen arrangerar en stor nazistmarsch i Salem.

Strax innan klockan 21.00 måndagen 1 december hörde våra medlemmar ett plaskande ljud från hallen.

– Jag såg att någon hällde in en klar vätska genom brevinkastet och förstod på lukten att det var bensin, berättar en av dem. Jag skrek så högt att de inte kan ha undgått att höra: ”vi har barn här inne!”. Bara någon sekund senare tände de på.

I hallen hängde familjens vinterkläder, och det tog bara sekunder innan elden spred sig vidare till köket och vardagsrummet. Att ta sig ut genom ytterdörren var omöjligt.

– Vi fick fira ner vår dotter till grannarna på balkongen under, säger vår medlem. Vi bor högst upp på tredje våningen. Hade vi tappat henne hade hon dött.

Paret klättrade därefter ner samma väg. Bakom dem slukade elden ägodelar, minnen och framtidsplaner.

Våra medlemmar och deras dotter klarade sig mirakulöst utan skador, men det förändrar inte det faktum att någon eller några kallblodigt och överlagt försökte ta deras liv.

För sex månader sedan publicerade den öppet nazistiska hemsidan Info-14 namn och bild på våra medlemmar.

Polisen arbetar utifrån teorin att dådet var politiskt motiverat, och utfördes av samma gärningsmän som två dagar tidigare brände ner det frihetligt socialistiska kulturhuset Cyklopen i Högdalen. Ärendet rubriceras som mordbrand.

Vår medlemmar har i sitt fackliga arbete verkat för antirasism och minskade klassklyftor. För detta skulle de enligt nazisterna straffas med döden.

Nazisterna bakom Info-14 är samma personer som driver organisationen Salemfonden, som den första lördagen i december årligen arrangerar Nordeuropas största nazistmarsch.

– De som arrangerar Salemmarschen är inga ofarliga individer med en lite avvikande åsikt. Det är personer som är ideologiskt övertygade nazister, uppenbarligen kapabla att mörda för sin sak, säger Ola Brunnström från SAC:s Arbetsutskott.

På lördag arrangerar de personer som försökte mörda våra medlemmar en marsch i Stockholmsförorten Salem. SAC uppmanar alla att ansluta sig till Nätverket mot rasisms motdemonstration klockan 12.00.

Låter vi nazisterna stå oemotsagda vet vi aldrig vem de attackerar härnäst.

/ SAC:s Arbetsutskott


 


And they might even have a black president but he's useless, 'cause he does not control the economy, stupid!

Ok... Obama vann. Yiippy kai yai motherfucker.
Vi börjar med ett videoklipp eftersom det blir en del läsande snart (vilken ni som är här och gluttar ibland borde vara ovana vid). Återigen är det GC som gör gästspel:



Ärligt talat. Eftersom det i Barack's kampanj talats om hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, (och förändring vi kan tro på) känner jag att jag måste börja med en definition av hopp som jag faktiskt skriver under på:

----------

Frankly, I don’t have much hope. But I think that’s a good thing. Hope is what keeps us chained to the system, the conglomerate of people and ideas and ideals that is causing the destruction of the Earth.

To start, there is the false hope that suddenly somehow the system may inexplicably change. Or technology will save us. Or the Great Mother. Or beings from Alpha Centauri. Or Jesus Christ. Or Santa Claus. All of these false hopes lead to inaction, or at least to ineffectiveness. 

Does anyone really believe that Weyerhaeuser is going to stop deforesting because we ask nicely? Does anyone really believe that Monsanto will stop Monsantoing because we ask nicely? If only we get a Democrat in the White House, things will be okay. If only we pass this or that piece of legislation, things will be okay. If only we defeat this or that piece of legislation, things will be okay. Nonsense. Things will not be okay. They are already not okay, and they’re getting worse. Rapidly.

We’ve all been taught that hope in some future condition—like hope in some future heaven—is and must be our refuge in current sorrow. [...] Hope is really nothing more than a secular way of keeping us in line.

Hope is, in fact, a curse, a bane. I say this not only because of the lovely Buddhist saying “Hope and fear chase each other’s tails,” not only because hope leads us away from the present, away from who and where we are right now and toward some imaginary future state. I say this because of what hope is.

More or less all of us yammer on more or less endlessly about hope. But what, precisely, is hope? At a talk I gave last spring, someone asked me to define it. I turned the question back on the audience, and here’s the definition we all came up with: Hope is a longing for a future condition over which you have no agency; it means you are essentially powerless.

I’m not, for example, going to say I hope I eat something tomorrow. I just will. I don’t hope I take another breath right now, nor that I finish writing this sentence. I just do them. On the other hand, I do hope that the next time I get on a plane, it doesn’t crash. To hope for some result means you have given up any agency concerning it. Many people say they hope the dominant culture stops destroying the world. By saying that, they’ve assumed that the destruction will continue, at least in the short term, and they’ve stepped away from their own ability to participate in stopping it.

When we realize the degree of agency we actually do have, we no longer have to “hope” at all. We simply do the work. We make sure salmon survive. We make sure prairie dogs survive. We make sure grizzlies survive. We do whatever it takes.

When we stop hoping for external assistance, when we stop hoping that the awful situation we’re in will somehow resolve itself, when we stop hoping the situation will somehow not get worse, then we are finally free—truly free—to honestly start working to resolve it. I would say that when hope dies, action begins.

- Derrick Jensen

Ledsen att det blev så långt, men jag kände att jag (ok, inte jag, Derrick) måste förklara varför jag tycker att den allmänna tilltron till Obama är aningen bajsnödig, speciellt här i Sverige. Att välja mellan Obama och McCain känns lite som att välja mellan (fp) och (m) då bägge är på tunga nyliberala roids.

För jag tror inte att Obama kommer att se efter de fattiga och arbetande människorna i USA (och särskilt inte i övriga världen)

Jag tror inte att Obama kommer att lyckas att minska klyftorna eller att fixa större fackliga rättigheter och bättre sjukvård.
Jag tror inte att hans rådgivare har gått att rösta fram utan att det är samma typer av folk som vanligt.
Jag tror inte att han riktigt att han kan hålla fingrarna borta från Iran och/eller Pakistan
Jag tror inte att Obama kommer att göra särskilt mycket åt The Patriot Act


Däremot tror jag att han kommer att representera sig själv, de sina och deras respektive intressen. Det är därför det kallas representativ demokrati. Det är därför vi köper ut banker när det går dåligt och vi får skit när konjunkturen går ner, gör oss arbetslösa och sjuka; för att regeringen är full av människor som fullkomligt ääälskar oss och vill allas bästa oavsett vad som händer.

 

Det jag slutligen hoppas på är att jag har fel, men det har jag ingen inverkan över. Det är så det funkar. "Lägg din röst var fjärde höst på minst sämsta parti så har du gjort ditt för vad vi kallar demokrati." Och vi älskar det så jävla mycket och känner oss sååå delaktiga och fina.


Om ni däremot tror att världen blir en skinande plats full av fred och frihet för att en miljonär som råkar vara demokrat muppat sig in i ett vitt hus kan du ju alltid kolla in likasinnade här.


Nu låter jag ju dock alldeles för tjurig för ditt eget bästa så här får du
videon
med framförandet
av låten ur vilken rubriken
är hämtad

Vassego'



Avslutningsvis; Big Up till Malmö 26 och husockupanterna i Lund!

Autonomous Actiondays

Gör ett snabbt inlägg för att uppmärksamma Autonomous Actiondays in Helsinki. Från igår (29e) till på lördag (2a) genomförs aktioner, demonstrationer, workshops, reclaim-fester och, förhoppningsvis, ockupationer för att få ett hus att använda som socialt center. Just nu finns huset Rajatila i Helsinki, men eftersom kontraktet snart löper ut och politikerna inte verkar tokivriga att hitta ett alternativ får vi göra det själva. Om du vill veta mer om aktionsveckan eller om kampen i Finland kan du kolla här. Sidan är på finska, men om du vill ha engelsk text kan du väl bara trycka på knappen. Så svårt är det faktiskt inte.




Endgame

Detta är Derrick Jensen; anarkoprimitivist och mycket skickligare föreläsare än John Zerzan. Han har räddat många långtråkiga kvällar då jag brukar gå omkring utan mål i världens skithål. Jag håller inte med om absolut allt som kommer ur den här mannens mun, men en hel del av det som gör det är värt att lyssna på. Det är dessutom sommar och eftersom du inte har något bättre att göra så kan du lika gärna luta dig fram och sitter kvar i två timmar. Självfallet kan du ta en paus mellan filmerna, jag är ingen tyrann.

För andra intressanta alster i samma kategori rekommenderar jag varmt Ward Churchills "Pacifism as Pathology" och Peter Gelderloos bok "How Nonviolence Protects the State" (förresten; betyder inte Gelderloos "pengalös" dvs. att vara utan pengar?).





PS. Dolph Lundgrens sommarprat var inte alls särskilt överväldigande. Bäst hittills har Fredrik Lindström varit. Idag snackar Martina Lowden, men jag ser mer fram emot Boris Grigorjev (KGB-överste bosatt i Moskva) den 8 aug. Om allt annat havererar kan jag iallafall stänga av radion den 11 aug då Carin Götblad pratar strunt.

Avslutningsvis vill jag bara påminna om att Generation Kill fortfarande är en fett bra serie väl värd att leta upp.

Just... Don't Do It

Det har sagts förr, men det tål att sägas igen:

SNACKA INTE MED SNUTEN!

I den här videon förklarar en försvarsadvokat varför. Fallen han tar upp gäller visserligen USA, men i Sverige har du också rätt att hålla käften och vem, när allt kommer kring, vill snacka med polisen överhuvudtaget?


RSS 2.0